Hur jag har det nu, februari 2013.
Tyvärr är jag så dålig att jag inte klarar av att skriva ett blogginlägg om hur situationen är. Men varje dag fyller vi i mitt mående till studien. Så jag lägger ut ett av dessa, så kan ni i alla fall läsa det.
Min hals, käke ögon och det har blivit mkt sämre. Det började för några veckor sedan och de sista dagarna har det blivit akut sämre. Innan blev det stopp på cirkulationen i hals- och nackvävnaden endast då jag djupandades. Det gjorde ont hela tiden, men det fungerade iaf. Men de sista dagarna har det blivit sämre o sämre dag för dag. Jag har återigen svårt att äta, prata och röra munnen fritt och ögnonen är starkt påverkade (syn o känsla). Lite yrslig och illamående är jag med. Det värsta sträcker sig från nyckelbenen till käklinjen och därifrån till käken och upp på utsidan av ögonen. Det påverkas starkt av andningen (och axlarna, spänner jag ner axlarna o nyckelbenen då jag tex ligger på sidorna så funkar det bättre, men det orkar musklerna inte många sekunder). Så det bästa vore ju om man kunde sluta andas, så vävnaden kunde få vila upp sig ;-)
Nåja, Anki jag vet att du tycker jag ska åka in. Men jag ser ingen anledning till det. De kan ingenting om det här ändå. Så många gånger jag har varit inne på akuten, Vc, neurologen sedan jag kraschade. Men jag har tappat lusten att åka till en massa inkompetenta läkare som inte bryr sig och inte vill skaffa sig information. Både du och jag vet ju att detta kommer från kotpelaren, nacken för att vara exakt. Jag är glad för din skull att du fick hjälp med att få det tillrätta och blev av med bekymrena, Men mina kotor verkar inte intresserade av att hålla sig på plats. Steloperare varenda kota och led?! ;-)Längtar efter Ming just nu...
Lördagen den 9 februari
Skattning av kroppsliga problem
Skattning 1-10. 1=bra 10=mycket dåligt
· Ifyllt klockan: 20.00
· Hundvakt: NEJ
Avstängd/nervsystem: ...... 8
Vibrationer:....................... 6
Muskelryckningar:............. 3
Nervilningar:...................... 0
Svanskotor:........................ 6
Bäckenområde................... 6 Mer ont v sida efter att jag gått ner på knä (till en hund, Alma). Glömde att jag ej ska göra det. Efter det så var jag svag o darrig i v ben, höll drygt ett par h. Något åkte snett.
Sedan i tisdags har bäckenet börjat snurra bakåt på v sida då jag ligger ner på rygg. Nu idag så är det kraftigare och det känns även när jag sitter. Proprioceptionen (ledsinnet) är helt borta och kroppen knäpper, knakar och snurrar och drar iväg som den vill.
Det gick inte att göra brain gym övningen "korsgång". Jag kan inte lyfta vänster ben alls högt. För när jag ska ta ner det igen så är det något trasigt i vänster bäcken som klickar kraftigt. Och det gör ont. Det har jag ju haft problem med sedan ridolyckan 2009. Men aldrig så här illa, utan mkt mildare.
Ländrygg:........................... 5
Bröstrygg:.......................... 6 Mycket knäppningar och knakningar i hela bröstryggen och ländryggen. Det räcker att jag flyttar mig ett par cm i soffan så klickar det i rygglederna (fascettlederna skulle jag tro).
Hump:............................... 5
Nacke/hals:........................ 7 Mkt ont hals från nyckelben, ända upp till skallen. Nacken har knakat lite (kotorna och de 2 ”skallfästena) då jag till exempel vrider på huvudet.
Ansikte: ............................ 4 Käke (muskel o led) o ögon kaiko. Spänningar tänder. Svårt att gapa stort o tex äta äpple, går ej med käken. Igår kväll/natt så var det första gången sedan förra våren som jag fick ligga o hålla i käken då den inte höll ihop. Mkt svårt att ligga på sidan, då käken förskjuts snett då.
Fötter: ............................... 2
Potts:................................. 7
Astma/allergi: ................... 2 Idag träffade jag en annan hund. Reagerade med ögonkli, men ingenting annat. Konstigt, ibland blir jag jättesjuk o ibland reagerar jag knappt alls (på samma hundar).
Leder överkropp:............... 8
- Nyckelben:............ Knak o uttänjt. Axlar, nyckelben o skuldror är mkt uttänjt. Har varit så i flera månader (somras?!) att jag inte kan ligga på mage. Isf måste jag ha kuddar till axlarna, annars glider de fram/ur. Likaså då jag ligger på sidan. Då åker axlarna upp till öronen. Så jag måste höja huvudändan på sängen så att det blir tyngdkraft neråt. Palla upp med täcke så armen ligger kvar, sedan kan jag ligga. Gör jag inte detta så åker axlar o skuldror upp 1 dm till öronen. Likaså då jag sitter vid matbordet o ska luta mig framåt o hänga på bordet med armbågarna. Det går inte för då trycks axlarna o skuldrorna upp mot öronen. Så här har det också varit länge, i ett par-flera månader iaf.
- Axlar:..................... Se ovan.
- Armbågar............... Några knak.
- Handleder:............ Några knak.
- Händer o fingrar..... : Händerna o fingrarna har blivit mkt sämre de senaste veckorna. Sedan v 3 har jag svårt att skriva på dator. Har dålig koll på knogarna, särskilt lill- och ringfinger. Jag kan inte heller sträcka ut fingrarna raka. De nerdersta lederna (särskilt lill-och ringfinger) böjer sig nedåt. Leden lägger sig som en kula på nedsidan. Även så, men mildare, på de översta lederna.
-
- Jag kan inte fatta hur alla leder kan bli så här sköra o gå sönder på det här sättet. Innan kraschen har jag fart av hästar o hållt igång. Då satt lederna på plats på ett helt annat sätt. Nu vrider sig leder fel av ingenting. Till exempel så har mina nyckelben gått ur led av att vända mig i sängen, av att lyfta upp armen och krama någon/borsta håret etc. Fingrarna har blivit uttänjda av att dra upp byxorna när man varit på toa, tvätta håret, skära sin mat, vända sig i sängen etc. Så här är det med alla leder. Jag orkar inte mer nu. Jag vill inte se och känna hur min kropp förändras mer. Mina händer o fingrar ser knappt ut som mina fingrar längre. Jag känner inte igen min kropp. Fotvalven har totalt rasat samman. På så kort tid har jag gått upp 30 kg, brösten har minskat, huden har förändrats till rynkigare/mer överflödshud, naglarna har blivit skivlingar istället för släta, lederna ser inte ut som de ska. Och det är bara utsidan. Hela insidan har ju förändrats med. I princip alla delar av mig har påverkats. Svalg, tänder/tandkött, skallben, mage, allergier, andning osv, osv, osv. Jag kan inte andas ordentligt (djupandas). Då jag försöker djupandas så stramar det o gör ont vid nyckelbenen och mycket ont upp i vävnaden i halsen. Det känns så ansträngt, som att det blir stopp på cirkulationen där. Detta gör att det känns som att det blir övertryck i skallen, och jag blir alldeles snurrig (v 4 började det bli mer kraftigt). Det gör också att käken inte håller ihop och att ögonen inte hålls på plats. Jag måste ligga o blunda en massa för att musklerna inte orkar hålla upp ögonen samt hålla ögonen i ögonhålan. Allt detta ha blivit värre och värre sista tiden (hals och uppåt, djupandning). Det här måste vända nu, allt är så uttöjt redan så jag förstår inte ens hur jag ska kunna leva ett liv där jag kan använda mina lemmar o leder. De är ju förstörda.
-
Leder underkropp:............. 4
- Höfter:................... Glappa in o ut ur bil. Annars Ok.
- Knän:..................... Ont. Knakiga så som det brukar vara nu, de knakar vid små böjningar tex då jag lyfter täcket med benen. Höger knä klickar o knakar mkt på utsidan, det sjunker liksom ihop där.
- Fotleder:................ Tåsträckarna (senor) på framsidan är så uttöjda. När jag ligger på rygg måste jag spänna täcket så att det håller upp fötterna, annars gör det ont i tåsträckarna. Ska jag ligga på mage måste jag köra fötterna över sängkanten. Annars ligger fotleden slickad efter sängen o det gör mkt ont. Sitter jagupp utan stöd under foten måste jag spänna tåsträckarna, annars gör det jätte ont och foten viker sig nedåt av tyngdkraften. Detta orkar inte musklerna, utan de börjar krampa snart.
- De senaste veckorna har ju in- och utsidorna också börjat ge sig på fotlederna. Det knakar och håller inte ihop, det är som att fotleden/benet ”sätter sig”, ner i foten.
Övrigt:
-Magen hård ”som vanligt” (efter kraschen) igen.
- Enstaka kräkbitar till och från under flera dagar.
- Ögonen vill ploppa ut och det ”knakar” då jag blinkar, under flera dagar.
- Käken sämre sedan några dagar.
- Spänningar i tänder o tandkött.
- Klåda rygg, mer senaste veckorna.
Aktivitetsgrad
Skattas 1-5.
1 = Sängliggande, går på toaletten, sitter och äter
2 = Sängliggande, går på toaletten, sitter och äter. Går kortare sträckor, tex in på en restaurang. Städar korta stunder, tex dammar ett fönster.
3 = Aktiv lite längre stunder, tex går runt kvarteret. Städar upp till en kvart i taget. Klarar av att sitta längre stunder.
4 = Normalt liv, men utan större aktivitet. Man kan gå, laga mat, sköta hem, handla och så vidare. Men inga större fysiska aktiviteter som tex löpning, skidåkning, bära ved, gräva i landen etc.
5 = Aktiv, ett normalt friskt liv.
Aktivitetsgrad:........................ 2
Känslor
Några rader per dag om din sinnesstämning:
Ledsen och jag kan inte fatta att kroppen bokstavligt talat bara faller samman, den tål överhuvudtaget ingen belastning. Men jag är så glad att jag och Anki har funnit varandra. Vår historia är så lik och vi förstår varandra så väl. Hur kotor påverkar andra delar i kroppen och hur vi rasat på nästan samma sätt. Märkligt, sorgligt, men samtidigt skönt att vi har varandra. Sen är vi så lika till personligheten med! Tänk om vi fått kontakt innan vi brakade. 2 glada aktiva tjejer, vad roligt vi kunde ha haft!!!
Matdagbok
Mål 1: Äggröra, lite yoghurt, blåbär o hallon, lite cornflakes.
Mål 2: Lasagne, blandsallad.
Mål 3: En liten tårtbit, en chokladkaka.
Mål 4:
Mål 5:
Mål 6:
Mål 7:
Blev ingen bra matdag idag. Jag brukar ju undvika vetemjöl och socker då det är inflammationshöjande, men idag blev det en del sådant. Känns ofint att inte äta det man bjuds då man är på kalas.
Behandling 5 och 6
Dagbok studiens femte vecka, 4-10 februari
Behandling 5 tisdagen den 5 februari
Mina fingrar mår inte bra, så här kommer det endast lite kortfattat om behandlingarna.
Micke börjar med att kolla om det är stress i kroppen och det är det… Han behandlar det (se övriga behandlingar under studien).
Sedan kollar han musklerna runt bäckenet och ryggen. Samtliga var avstängda. Han sätter igång dessa igen. Han muskeltestar några kotor och väljer att behandla 3 kotor. C3, Th? Och L5.
Han kollar olika punkter på min kropp och där visar det att min gallblåsa inte mår bra. Samt att mitt lymtsystem är stressat/för mkt energi i. Om jag inte fattade det fel så berodde gallblåsan på att nerverna till den går ut ifrån den bröstkota som satt fel (Th).
Därefter så behandlade Micke med akupunkturnålar på fingrarna. Han koncentrerade sig på svanskotan och bäckenet och ländryggen.
Behandling 6 torsdagen den 7 februari
Micke börjar som vanligt med att ta bort stressen i min kropp. Han muskeltestar och kollar så att jag är stark och det är jag. Därefter så frågar han hur livet är nu och hur det känns gentemot min man. Det känns ju fördjävligt. Jag vet ju att Marcus har full förståelse för hur sjuk jag är och väljer att sköta mig och huset och hemmet. Men jag vet också hur han mår och den oro han bär på. Livet har ju inte blivit riktigt så som vi tänkt och önskat oss. Jag vet också att Marcus har full förståelse för att jag inte vill leva livet på det här sättet. Men jag vet också att han inte vill förlora mig. Han vill inte att jag ska ligga och lida, som jag har gjort i ett år nu. Men samtidigt vill han förstås av egoistiska skäl ha kvar mig i livet. Även om jag har svårt att förstå varför, jag har ju inte så mycket att erbjuda utan det är mest bara arbeta att ta hand om mig. Men ändock. Jag vill inte lämna honom. Men jag vill heller inte ligga och lida så här med en kropp som har gått sönder totalt och som snabbt fortsätter att gå sönder. Så jag har svår ångest både inför att läget är så illa och jag vill ju bara vara frisk och få leva som alla andra. Samt att jag inte vill leva livet så som det har blivit för mig. Men jag vill heller inte lämna Marcus i sticket. Vi skulle ju spendera resten av livet ihop. Ångesten över att stå inför att ta sitt liv för att avsluta lidandet samt att överge Marcus är övermäktigt. Men samtidigt förtjänar min underbara Marcus 1000-faldigt bättre än det han har nu. Hans liv har ju lite tagit slut i och med att jag är så sjuk. Och ångesten över att vara så här sjuk så att livet inte längre är drägligt är också övermäktig. Jag vill ju SÅ GÄRNA leva. Men inte så här. Rädd är bara förnamnet... Men mitt närmsta mål är att försöka hålla ut över sommaren iaf. Tänk om det kunde vända och förbättras, då skulle det ju finnas lite hopp i alla fall!
Efter detta så muskeltestar Micke mig igen, och guess what?! Jag var svag igen… Därefter gör Micke kraniosakral behandling med syfte på att bearbeta detta. Efter en stund då han sitter och behandlar huvudet (KS) så säger Micke att han ska tänka på något positivt i 30 sekunder och sedan ska vi se om jag känner någon skillnad i kroppen. När han var färdig så kände jag ingen större skillnad. Då säger Micke att han ska tänka på något negativt, ond bråd död, i 30 sekunder. Sedan ska vi se om jag känner någon skillnad. Efter bara några sekunder bad jag honom sluta för kroppen ”drog ihop sig” och blev jättestressad. Så häftigt! Det hade jag aldrig kunnat föreställa mig. Micke ville med detta bara påvisa hur mycket tankar påverkar kroppen. Och nu var det inte ens jag som tänkte tankarna. Han berättade också att han brukar göra detta med sina elever. Just för att man får en sådan aha-upplevelse när man får uppleva det. Jag är, och har alltid varit, mkt känslig för olika stämningar och energier. Min man kunde innan jag kraschade sitta och kolla på tv, och jag kunde känna hur dåligt han mår och hur nere han är. Detta påverkar mig negativt starkt, och så har det alltid varit. Kanske har det med detta att göra. Ofta känner jag av sådana energier utan att de flesta andra verkar märka det eller påverkas av det.
.
