Feldenkrais

Fledenkrais

Jag går på Feldenkrais hos sjukgymnasten på min VC. Det kan jämföras med bassal kroppskännedom och för mig går det ut på att lära mig att belasta rakt genom leden och lära hjärnan nya mer optimala sätt att utföra olika rörelser.

Vi har tidigare bland annat pratat om:

  • ·         Stapla upp skelettet som byggklossar.
 
  • ·         Ha en känsla av att det är en tråd längst upp i huvudet som sträcker upp så skelettet staplas upp            på varandra. Allt för att musklerna ska behöva arbeta så lite som möjligt.
 
  • ·       Liggande: Vi övade på att med böjda ben föra benet framåt. Då underlättar det att ha foten nära rumpan och föra knät framåt.
 
  • ·         Sittande: Sitter på ett hårt underlag och kutar lite rygg – sitter rakt – svankar. Känn efter hur det känns. Var slappnar musklerna av?
 
  • ·         Övat på att låta ryggen och framförallt bröstryggen vila.
 
  • ·         Arbeta med endast de inre magmusklerna. Då kan man andas helt normalt och magmusklerna är helt avslappnade. Spänner slidmuskulaturen mycket försiktigt. Man vet att man gör rätt då man gör detta och ev förnimmer lite i ljumskarna. Andningen helt normal, magmusklerna avslappnade. Man kan känna då man spänner ytterst lite att det spänns innanför bäckenet. Då vet man att man gör rätt! De inre musklerna fungerar på friska personer. När man blir så dålig som jag stängs de av. Då försöker övrig muskulatur göra dess stabiliserande arbete och det orkar de inte. De yttre musklerna är inte uthålliga. Men det är de inre! När man blir försvagad på detta sätt måste man träna de inre musklerna för att de ska fungera.
 
  • ·         Jag spänner hela paketet runt mage och rygg då jag reser mig/sätter mig. Då jag sitter eller står tränar jag på att slappna av i det yttre paketet och endast använda det inre paketet. Tycker själv att det har hjälpt mig lite. Häromdagen behövde jag inte använda stolen då jag duschade!

 

9/8-2012

  • ·         Vi kollade på nya artoser till tummarna. Som ett beige band man drar runt tummarna och handlederna. Funkade ganska bra. Jag har använt dem hela dagen idag, och har endast lite ont i tummarna. Den sista veckan har tummarna (särskilt h) varit fruktansvärda. Gått ur led för minsta lilla och gjort mycket ont.
 
  • ·         Vi kollade på skelett och sjukgymnasten visade hur viktigt det är att belasta leden rakt. Bla att ha handleden rak då jag reser mig upp. Så ska jag tänka med alla leder. Så när jag ska ta stöd med handen då jag ska resa mig knyter jag handen och sätter knytnäven i underlaget.
 
  • ·         Sedan låg jag på britsen och kände efter hur det känns i skelettet (som vanligt). Därefter låg jag med benen böjda. Helene höll emot ena benet och det andra skulle jag pendla med fram och tillbaka i sidled och känna hur det kändes/rullade över i foten.
 
  • ·         Sen sträckte jag ut ett ben i taget och Helene la mitt ben rakt (tryckte). Så att min hjärna skulle känna hur det är när benet är rakt, eller nått liknande… ;-)
 
  • ·         Jag stod med benen brett isär. Lutade tyngden lite åt vardera håll för att känna i skelettet och foten hur det känns. Belasta rakt över höftleden. Intressant vetskap: käken och höften har samma avstånd mellan sig! Så det avståndet du har mellan dina käkleder har du även mellan dina höftleder!

 

14/8-2012

  • ·         Skriver detta några dagar efter besöket och jag kan inte minnas vad vi gjorde. Detta minne alltså. Det är som att hjärnan inte klarar av mer än min trasiga kropp och all smärta, system overload liksom… Men jag har för mig att vi tränade på att stå bredbent och lägga tyngden över respektive höftled. Detta för att känna var jag är över leden. På höger sida går detta bra. På vänster sida går jag ut för långt. Det är som att min hjärna inte registrerar när jag är i optimalt läge, det vill säga över leden. Jag provade att från det läget ställa mig på ett ben. Sjukgymnasten menar att jag kan stå på mitt högra ben, men jag är inte redo för att stå på ett ben på vänster ben. Jag frågade om jag kan börja träna korta stunder på balansplatta. Och det tyckte hon, men givetvis på båda benen. Vi kollade på bilder av olika leder. Bland annat SI-leden. Där jag är trasig.

 

28/8-2012

  • ·         Vi övade på att ta några steg framåt respektive bakåt. Framåt har vi tränat upp våra scheman i hjärnan, vi ”tränar” på detta dagligen. Vi kan också ha lagt oss till med ovanor i dessa scheman. Bakåt går man sällan och dessa scheman har förmodligen inte dessa ovanor. Ochvilkne skillnad det var att gå bakåt! Då jag går framåt så sjunker jag ihop lite då jag går på v ben och blir längre (kraften uppåt) då jag går på h ben. Bakåt så är det mer lika mellan benen. Min enkla gissning är att skadan har gjort att jag rör mig annorlunda mot tidigare Hjärnan har då ändrat om i schemat för min gångstil och lagt till det nya rörelsemönstret. Men genom att gå bakåt kan jag känna efter hur det känns och sen försöka föra över det då jag går framåt.
 
  • ·         Denna övning fortsätter vi med vid nästa besök. Dessutom stampar jag ner benet då jag sitter. Detta för att ge starkare signaler till hjärnan, så att hjärnan vet var den har lederna! Vi gick också en kort promenad.

 

27/9-2012

  • ·         Idag gjorde vi övningar stående. Jag börjar med att känna efter var jag har tyngden under foten då jag står. Sedan arbetar vi med att stå med tyngden 1) fram på tårna 2) över hålfoten 3) bak på hälen.
 
  • ·         Efter det arbetade vi med att genom små, små förflyttningar gå med tyngeden från vänster häl till vänster tå till höger tå till höger här (som en fyrkant). Vi gick också med tyngden diagonalt. Ex: tyngden från v tå till höger häl.

 

 

1/11-2012

  • ·         Vi tittade på skellett, enheten skulderblad, nyckelben, axelled, arm och hand. Vi pratade om vikten av att belasta lederna i ett rakt läge. Tex då jag ska ta mig upp (se 9/8).
 
  • ·         Vi pratade om stretching, Sjukgymnasten menar att det är viktigt att man inte forcerar då man stretchar. Viktigt att man gör mjukt och försiktigt. Jag visar hur jag stretchar höftböjaren och vi kollar på bilder av den.
 
 
 
  • ·         Vi går ner till kulverten under sjukhuset.Där tränar vi på att gå (!). Vi går några steg framåt och några steg bakåt. Vi pratar om att då man går bakåt får man mer en känsla av att skelettet rätas och man sträcker på sig. Sjukgymnasten visar mig ett trick för att få med sig den känslan då man går framåt. Man gör helt sonika så att då man tar ett steg framåt med tex höger ben, så för man samtidigt höger arm bakåt lite grann (som när man pendlar med armarna då man går). Och det gör jättestor skillnad! Kraften blir mer uppåt och man blir automatiskt rakare. En riktig aha-upplevelse!

 

 

 

 

 

 

dessanseds.blogg.se

Blev svårt sjuk årskiftet 2011-2012. Det visade sig att jag hade den genetiska sjukdomen EDS, Ehler Danlos Syndrom. Jag gav mig ut på ett eget sökande. Sedan ett år tillbaka blir jag sakta men säkert bättre o bättre!! Jag har utbildat mig i kraniosakral terapi samt healing. Och sedan våren 2015 använder jag Aloe Vera med stor framgång. Nu ligger fokus på fortsatt läkande samt att bygga upp min verksamhet kring healing o Aloe Vera-produkter. JAG VILL HJÄLPA ANDRA GENOM ALLT JAG FÅTT LÄRA MIG!! Instagram: Marching_for_health

RSS 2.0